"Vägen gick i krökar genom skogen. Natten var mörk. klockan var över midnatt. Plötsligt dök två strålkastare upp i en vägkrök. På ett backkrön avtecknade sig nästan spökligt konturerna av en lastbil. I bilens förarhytt satt två män. Han som körde var liten och tjock med ett brett ansikte. Mannen som satt bredvid var raka motsatsen, lång och gänglig med en keps nerdragen över pannan. Ögonen flackade hit och dit i bilens strålkastarljus. Han rökte den ena cigarretten efter den andra. Det syntes att han var nervös."
Boken är skriven av Sven Martinson. Huvudpersonen heter Lotte och är förlamad i benen.
Jag tycker att inledningen är ganska bra, men man får inte veta så mycket om handlingen så ibland blir det lite långtråkigt.
/ Alva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Okej, långtråkigt är ju inte bra. Men oftast är det mer drag i slutet på böcker än i början. Vad skulle man kunnna göra för att få det lite mindre segt? Blir det bättre längre in i boken?
SvaraRaderaSnyggt annars. Välkommen till bloggen.
//Martin
bra!
SvaraRaderaBoken verkar bra! Den skulle jag vilja läsa!
SvaraRadera